Visar 1–52 av 120 resultat

1 - 23 av 23
Sort


Vem är Jan van Haasteren?

Jan van Haasteren Pussel Highland Games 1000 bitar Pussel 1000 bitar

Jan van Haasteren är en holländsk konstnär som började göra många humoristiska serier för en mängd olika publikationer, av vilka ‘Baron van Tast’ (1972-1975) förmodligen är den mest kända. Han är dock mest känd för sina stora och trånga teckningar, som har dykt upp på affischer och pussel. Hans verk kännetecknas av dess höga täthet av (visuella) skämt och absurditeter.

Jan van Haasteren pussel är vida kända världen över har sålts i miljontals exemplar.

Hur många Jan van Haasteren motiv finns det?

Det finns över 200 st unika motiv tecknade av Jan van Haasterens studio.

Vad är Jan van Haasterens historia?

Jan van Haasteren Tecknat

Jan van Haasteren föddes 1935 i Schiedam som den äldste av tre söner och växte upp under andra världskriget. Efter kriget gick han först på tekniska skolan, där han lärde sig att bli hem- och inredningsmålare. Han studerade sedan Publicity and Advertising vid Academy of Fine Arts i Rotterdam. Även om han redan var en ihärdig skojare tog han examen med lätthet. Efter att ha fullgjort sin militärtjänst började han sin karriär på den lilla Rotterdam-baserade reklambyrån Grijseels, innan han fick jobb hos den större byrån Nijgh & Van Ditmar. På fritiden hade han sina första erfarenheter som serietecknare, när han assisterade Loek van Delden i hans tidningsserie “Smidje Verholen”.

Han gick med i Marten Toonder- studiorna 1962, där han till en början arbetade på animationsavdelningen. Så småningom gick han med i serieproduktionen. Från 1963 till 1966 var hans huvudsakliga arbete att rita Marten Toonders tidningsremsa om bogserbåtskaptenen ‘Kappie’. Genom Toonder illustrerade han också många berättelser för tidningarna med licensierade karaktärer av De Geïlllustreerde Pers. I växelvis med Jan Steeman tecknade han back-up-inslaget i Donald Duck veckovis mellan 1965 och 1969. Jan van Haasteren var främst ansvarig för Walt Disneys äventyr’s ‘Little Hiawatha’, medan Steeman ritade de flesta av ‘Big Bad Wolf’-historierna, även om Van Haasteren också gjorde några av dem (1967-1969). Jan van Haasteren ritade också flera “Hiawatha” gag-sidor för kvinnliga veckotidningen Margriet 1966, såväl som serieberättelser med Hanna-Barberas “Cave Kids”, “The Flintstones” och “The Jetsons” för serietidningen De Flintstones . Manus till dessa produktioner var mestadels av Andries Brandt och Patty Klein .

Joop Geesink
Jan van Haasteren lämnade Toonder 1966 och gick med i Joop Geesinks studior . Där arbetade han på en serie baserad på tv-docketserien ‘Rick de Kikker’, som publicerades i serietidningen Heintje från stormarknadskedjan Albert Heijn. Denna remsa stod under överinseende av Frits Kloezeman och gjordes i samarbete med inker Ton Beek . Van Haasteren illustrerade också en bok med karaktären, kallad ‘Rick en de gestolen gemeentekas’ (1967). Han började frilansa 1967, och Toonder-studiorna förblev en av hans främsta kunder.

Bartje en Opa
Han skapade ‘Bartje en Opa’ med Patty Klein , som publicerades i gratis lokaltidningar från Amsterdam (1967-1970) och Haag (1970-1971). En av de första holländska familjeserierna, den fortsattes under titeln ‘Erik en Opa’ i Malmbergs skoltidning Jippo från 1974 till 1980. 1968 tog han över den roliga djurserien ‘Polletje Pluim’ från Dick Matena i Prinses för en några år. Han gjorde också mycket reklamarbete genom byråer som Elly op de Weeghs Art Connection och Eddie Archers Archer Art.

Andra serier
1969 gjorde han blyertsarbete på den något absurda och övernaturliga tidningsremsan “Horre, Harm en Hella” i samarbete med Thé Tjong Khing , som tidigare hade tecknats av den spanske konstnären Juan Escandell och som senare fortsattes av Georges Mazure . Berättelserna skrevs av Andries Brandt och Patty Klein och publicerades i De Telegraaf. Jan van Haasteren arbetade med Brandt för De Telegraaf igen från 1970 till 1972, när han var artisten till “Aafje Anders”, en serie om en äventyrlig tjej i Amsterdam. Konstverket av denna serie fortsattes senare av Robert Hamilton och Richard Klokkers. Van Haasteren skrev dessutom fem berättelser av Marten Toonders “Panda”-remsa. Dessutom gjorde han reklamarbete för Joop Geesinks “Loekie de Leeuw”.

Baron van Tast
Mellan 1972 och 1975 var Jan van Haasteren närvarande i serietidningen Pep of De Geïlllustreerde Pers. Han började med den absurda serien om den hallucinerande ‘Baron van Tast tot Zeveren’, där ingenting var som det såg ut. Det var den första serieserien där Jan van Haasteren gömde sina varumärkesskämt i bakgrunden, som hajfenor och snorklar som kommer upp ur marken, kikar ögon, löständer, mystiska händer och monster. För manusen fick han hjälp av Renee van Utteren, Lo Hartog van Banda , Patty Klein och Frits van der Heide. Han gjorde också ‘Voortvluchtig’ (1973), en gag-remsa om en förrymd fånge som jagas av en fångvaktare. Med Patty Klein gjorde han den sista berättelsen om ‘De Argonautjes’ (1974), en serie skapad av Dick Matena och Lo Hartog van Banda.

Serier på 1970
Han återvände till Kalle Anka med två berättelser med Wim Meuldijks karaktär “Ketelbinkie” (1973-1974). Det togs sedan över av Jan van der Voo, medan Jan van Haasteren skapade två berättelser med karaktären ‘Oom Arie’: ‘Oom Arie op Safari’ och ‘Bombarie om Balthasar’. Båda skrevs av Frits van der Heide och publicerades 1974. En tredje berättelse skriven av Cees de Groot påbörjades, men blev aldrig färdig eller publicerad. I Sjors skapade Van Haasteren serien om ‘Tinus Trotyl’, en karaktär med en sjuk fascination för sprängämnen. Manus skrevs av Philip Sohier med hjälp av Patty Klein från 1974 och framåt. Serien fortsatte i Eppo efter att Pep och Sjors slogs samman med denna nya tidning 1975 och 1976. För Eppo tecknade Van Haasteren också ‘De Stuntels’ i samarbete med Toon van Driel (1978) och hans sista nya seriesatsning, ‘Brian en de Brainbox’ från ett manus av David Ireland (1985).

Genom åren har Jan van Haasteren arbetat mycket med manusförfattaren Patty Klein. Förutom tidigare nämnda produktioner skapade de “Ole en Kreutel” för Vecomijkrant och, för Geesink Productions, en serie berättelser under titeln “Zij Maakten Geschiedenis” för TV-programmet “NOS Kiosk”. Mellan 1978 och 1987 körde KRO Gids sin serie “Sjaak en Oom George”, om en pojke och hans uppfinnarfarbror.

De Vrije Balloen
Jan van Haasteren och Klein var också initiativtagarna till den satiriska tidskriften De Vrije Balloen 1975. Denna tidning, som till stor del lanserades av missnöje med att flera serier lades ner efter sammanslagningen av Sjors och Pep till Eppo, erbjöd sina bidragsgivare full konstnärlig frihet. Detta resulterade i mer experimentella serieberättelser med vuxentema av Robert van der Kroft, Jan Steeman, Thé Tjong-Khing, Andries Brandtoch naturligtvis Jan van Haasteren, som ofta använde pseudonymerna Harold Hurry och Jean Pion för dessa berättelser. Jan van Haasteren skapade också tidningens maskot, den lille djävulen Tobias Quintenpreut. Teamet fick hjälp av Jans bror Herman för produktionen och av Hans van den Boom för ekonomin. Senare anslöt sig andra artister, som Willy Lohmann, Harry Balm, Gerrit de Jager, Wim Stevenhagen, Eric Schreurs, Paul Schindeler och Paul Bodoni. Det sista numret kom 1981.

Reklamarbete / Pussel
Jan van Haasteren har dessutom arbetat som reklamillustratör, och särskilt hans fullsatta affischer blev välkända. Den första han gjorde var till Bokma citrongin. Affischerna var en sådan framgång att brädspelstillverkaren Jumbo bad honom att producera den här typen av teckningar för en serie pussel, vilket gav honom internationell berömmelse. Jan van Haasteren har gjort ett hundratal pussel för Jumbo, som alla ligger på olika platser och varierar från 150 till 5 000 bitar. De många bakgrundsskämten från hans serie “Baron van Tast” kom tillbaka, och han lade till flera till. Förutom hajfenor, händer och ögon innehåller de flesta pusslen även Sankt Nikolaus och en cameo av konstnären själv. Även om Jan van Haasteren är över 80 år gammal, gör han fortfarande i genomsnitt tre pussel om året i sin ateljé i Bergen, Noord-Holland. För att klara efterfrågan på fler pussel öppnade Jumbo Studio Jan van Haasteren 2013 för att säkra produktionen. Anslutna artister var Rob Derks och Dick Heins, tillsammans med Mars Gremmen och Wilma van den Bosch 2022.

Erkännande
Under Stripdagen i Houten, den 30 september 2006, vann han, Jan Van Haasteren, Jan van Reek och Raymond Bär van Hemmersweil Bulletje en Boonestaakschaal. 
2013 blev han riddare i orden av Orange-Nassau för sina bidrag till den holländska seriekulturen och för sin roll som inspiratör av serietecknare och illustratörer. 
2021 tilldelades Jan Van Haasteren och de andra medlemmarna i Studio Van Haasteren (Dick Heins och Rob Derks) P. Hans Frankfurther-priset för särskilda meriter. 
Han var gästredaktör för den andra upplagan av StripGlossy av Uitgeverij Personalia i september 2016, och vid tillfället gjorde han två nya berättelser med ‘Baron van Tast’, återigen i samarbete med Patty Klein.

Hur många Jan van Haasteren motiv produceras varje år?

Varje tecknare gör ungefär 3 motiv per år.

Hur lång tid tar det att teckna ett Jan van Haasteren motiv?

Den genomsnittliga tiden är 2,5 till 3 månader för ett pusselmotiv. Konstnärerna arbetar cirka 6 till 12 månader framåt. Så det är inte konstigt att ett sommartema ritas mitt i vintern. Eller ett julmotiv mitt i sommaren.

Hur kommer idéerna till motiven till?

Varje konstnär har sin egen inspiration och kan komma med idéer till nya pussel. En gång i kvartalet träffas konstnärerna och i samarbete med Jumbo och Jans äldsta dotter Saskia diskuteras idéerna. De bästa idéerna sätts upp på en önskelista och kommer sedan till sist till turen för att lottas. Det finns alltid många fler idéer än vad konstnärerna har på ett år att rita!

Vilken teknik används för att rita pusselmotiven?

Skissen ritas med blyerts, sedan ritas den över med ostindisk tusch och en kronpenna och sedan färgläggs den. Jan och Rob färgar båda manuellt med pensel och ecoline. Dick gör först en digital version av den färgade plattan och färgar den sedan på datorn.

Konstnärerna


Jan van Haasteren

Jan van Haasteren började sin tecknarkarriär 1961 i Toonder-studion och han växte snabbt till en välkänd seriekonstnär som har flera serier i sitt namn. Hans mest kända är Tinus Trotyl, Sjaak och farbror George samt Erik och morfar. 1977 ritar Jan van Haasteren sitt första motiv för Bokma och därefter strömmade de kommersiella uppdragen in.

Jan van Haasteren

Dick Heins

Dick Heins föddes i Haag 1959 och växte upp i Wassenaar. Numera bor han med sin fru Cindy, styvsonen Danny och labradoren Bing i Oosterhout. Från en tidig ålder var Dick upptagen med att rita, men när han såg Jan van Haasterens verk visste han: Jag vill också ha det här. Vid 19 års ålder sökte han kontakt med sin teckningshjälte och han lärde honom alla möjliga knep, som att färglägga teckningar med ecoline.


Rob Derks

Rob Derks (1974) bor med sin flickvän och tre barn i Nijmegen. Rob utbildade sig till teckningslärare, men upptäckte att hans passion låg i (komisk) teckning, och inte så mycket i undervisning. Tillsammans med några konstnärsvänner grundade han Studio Noodweer, där han arbetar med olika uppdrag, inklusive givetvis pusslen för Jan van Haasteren.


Jan van Haasteren Pussel